Rademachersmedjorna

a

 

I 350 år har Rademachersmedjorna i Eskilstuna använts för tillverkning av knivar, saxar, synålar, knappnålar, lås, pistoler, verktyg och spik.

De första smedjorna i området stod färdiga 1659 och utgjorde en del av Carl Gustavs stads bruk, anlagt och uppkallat efter kung Carl X Gustav. Patron för bruket var Reinhold Rademacher som kungen lockade hit från Livland i sin strävan efter att utveckla det svenska smidet.

Den kunglige arkitekten Jean de la Vallee ritade en plan för bruket med 120 smedjor av sten. I verkligheten uppfördes 20 smedjor av trä, byggda i anslutning till bostadshus och fähus. I närheten fanns bete för djuren och täppor för odling av bland annat rotfrukter. I varje smedshushåll fanns det gesäller och lärlingar så det kunde bli ganska trångt i hemmen.

Ar 1906 öppnade Eskilstunas första museum i en av smedjorna. Med tiden har området utvecklats till ett kulturreservat där hantverk och tradition hålls levande. Verkstäderna används i dag av bland annat knivsmed, järnsmed, guldsmed och kopparslagare. I Jernberghska gårdens restaurang serveras mat, dryck och kaffe. Och där åt vi lunch, vi fick finfin kolja.

7
Jernbergska krogen
6
Guiden kunde sina saker
5
En smedja som den såg ut på den tiden
4
Diverse typiska smidesdetaljer
3
Att tillverka knivar är en populär hobby
2
Christina Hammarström testar hantverksprodukterna.
1
8

Bild till höger: Den sk trollkedjan är tiilverkad av ett av Eskilstunas stora original – den skicklige kättingsmeden Gap-Sundin – och hemligheten är att man ska få en länkring att förflytta sig hela kedjan utefter. Gap-Sundin, som fått sitt namn efter sin slagfärdighet och sina mellanhavanden med polisen, slog ofta vad med folk om att få länkringarna att flytta sig. Vinsten var helst en sup, sägs det. Här är det Eva, Berit och Ulf som grubblar över kedjans funktion.